Semestern är slut, vardag och rutiner välkomnas. Skulle verkligen klara mig kanon med 7 veckors fortsatt semester men jag lider inte på något sätt av att få ekorrhjulet att spinna igen.
Semestern var otrolig men den får jag återkomma till vid annat tillfälle.
Vi har vänt dygnet ca 3 timmar under dessa 4 veckor och lagt barnen vid 10 och de har sovit till 9. Underbart!
Vända tillbaks dygnet var något vi pratade om men det sket sig då de båda slocknade i sin vagn på Skansen i går eftermiddag. Vi somnade kanske 21.40 igår. Väcka barn 3 timmar tidigare än deras sovklocka tillåter gör man inte ostraffat och trött som jag är själv blev det till att klistra på stora smilet.
D kom på då vi skulle lämna huset att han ej fått frukost - katastrofen var ett faktum trots att det om ca 10 minuter serverades frukost på dagis (nej, vi säger inte förskolan - inte våra fröknar heller ((och nej - vi säger inte pedagoger än heller)))
S fick vackert lyssna på sin gråtande storebror i bilen med mig hela vägen fram (inte så lång egentligen men jisses så långt det kändes idag).
På dagis tar maken sonen och går till hans avdelning och jag kliver in med dottern på hennes. De har för övrigt bytt lokaler med varandra sedan vi sist var på plats vilket jag känner kommer kunna skapa en viss förvirring i min skalle extra trötta stressiga mornar.
På dotterns avdelning möts vi av ett annat barn och en fröken. Det andra barnet är väldigt ledsen och gråter helt otröstligt. Det barnet hade väntat sig en annan fröken än den som faktiskt var där så det barnets värld var helt upp och ner.
Min dotter som var smått skeptiskt redan pga sin bror såg nu ännu mer tveksam ut till om detta verkligen är något man skall gå med på som 2,5-åring och en vilja av stål.
Då jag lämnade henne efter att ha vinkat vid fönstret sen hon ändå som en sol från klarblå himmel vilket kändes väldigt bra i mammahjärtat.
Så kom jag då till tåget efter att ha vinkat till underbara vänner efter vägen. Parkerade min nätta bil perfekt i en ruta och testade backsensorerna som hjälpte mig backa nääääära staketet bakom och ler, kliver till och med ur och fotar knäpp som jag är och kommer på att jag faktiskt lagt handväskan och påsen med matlådan i bagageutrymmet... Inte en chans på jorden att jag gör om parkeringen - tur man har stor bil då jag kröp bak inifrån bilen och fiskade upp mina pinaler.
Väl på perrongen är planen att lösa enkel biljett till sumpan - månadskortet får vänta ett par dagar. Står med biljetten i min hand, tar ett andetag och sedan råkar jag av en händelse se vad som står på biljetten - Bålsta - Västerås...
